Vaknade imorse upp på oförskämt bra humör och brydde mig plötsligt inte. Inte det minsta. Varför ska jag egentligen bry mig? Finns ingen som helst anledning. Befriande känsla. Det är helt tillåtet att göra som man vill, så varför gräma sig och grubbla. Hemläxan var ju att träna på att göra det JAG VILL, att släppa borden och måsten och vara inte vara så jäkla duktig jämt.
Igår vaknade jag däremot på helt fel sida. Riktigt grinig direkt när jag slog upp ögonen. En riktig skitdag skulle det bli, det kunde vem som helst räkna ut. Det visade sig dock vara användbart. Började dagen med att snäsa av min oerhört irriterande kollega som jag hittills haft ett hyfsat tålamod med. Han har en otrevlig förmåga att klanka ner på allt, lägga sig i detaljer som inte betyder det minsta, styra och ställa och bete sig som att han är Gud själv och ingen annan verksamhet än hans egen är värt ett skit. Buffligt kontrollfreak med storhetsvansinne. Men till och med Mr Okänslig noterade irritationen och sa lite försiktigt att det var ju inte meningen att vara elak. Nähä. Dåså.
Sen ringde en sån där oseriös försäljare och med en imponerande svada som helt tog andan ur en: vi har haft kontakt med din företrädare och se här finns ni med i vår databas och stämmer era uppgifter här…?.. bla bla bla… och vips så skulle jag bekräfta uppgifterna vilket skulle spelas in och då började jag ju ana oråd men hann liksom inte med och när han sa ”och du som har rätt att göra beställningen heter…” satt jag riktigt i klistret. Av någon märklig anledning svarar man ju automatiskt när någon frågar, men sen frågade jag vad det där var egentligen och hur säger man upp det här för jag hade inte tänkt beställa nåt. Hur man säger upp avtalet hade han lämpligt nog ingen aning om utan jag fick kontakta kundtjänst. Vilket jag gjorde. Blev kopplad tillbaka till honom men han svarade inte och det hade ju hjälpt föga om han gjort det eftersom han ändå inte visste nåt. Kundtjänst visste inte heller. Men jag kunde bli kopplad till vd:n. Som inte heller svarade. Fick i alla fall en epostadress och skrev ett mycket syrligt mail om försäljningsmetoder och avslutade med att vi framledes betackar oss all kontakt med dem.
Det tog. Han ringde upp igen efter en halvtimme när han fått bassning av chefen och bad om ursäkt och skulle först ge oss rabatt. Det blev lustigt nog bara billigare och billigare ju längre samtalet fortskred men jag var på så dåligt humör att jag hade inte tackat ja om han så betalat mig för det. Han hör nog inte av sig igen i första taget. Med resultatet i hand vaknade jag kanske trots allt på rätt sida ändå, det hade helt klart sina fördelar att vara på krigsstigen den dagen.
/L
